EN STRÅLE AV HIMMELSKT LJUS
Dagliga andakter


7 april

Matt 27:32-55

ÖVERGIVEN AV GUD
Jesus hade hängt på korset i sex timmar. Han visste att allt nu var fullbordat. Han hade gjort det han var sänd att göra. Skulden hade blivit lagd på Honom för att vi skulle få frid och kunna bli helade genom hans sår, som profeten Jesaja hade skrivit om. Han hade blivit övergiven av Gud och tagit på sig det slutliga straff för synden som egentligen hörde mänskligheten till. Det straff vi kallar för helvetet. Den plats där Gud och allt som hör Gud till, inte finns. Den totala avsaknaden av godhet, glädje, kärlek, frid och allt som är underbart. "Eli, Eli, Lema Sabachtani?" Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?"
Så säger Jesus sina sista ord: "Det är fullbordat" (Joh 19:30) och så kan han lägga sig i Guds händer. Lämna sin ande, sitt liv i Guds händer. Lämna sin jordiska boning för att på tredje dagen återvända i härlighet och fullkomlighet för att ge världen möjligheten till evigt liv. Det var fullbordat. Hindret mellan Gud och mänskligheten var borta.
Genom Jesus skulle det nu det eviga livet vara möjligt utan krav, utan pålagor och utan förtjänst. Allt skulle från den stunden bero endast på Jesus.
Men innan Jesus säger orden om att allt är fullbordat står det: "och för att skriftordet skulle uppfyllas sa han: Jag är törstig". Vad var det för skriftord och varför blev detta uppfyllt genom det Jesus sa. Man har ofta hänvisat dessa ord till Psaltaren 69 eller Psaltaren 63, men i grundtexten står skriftordet i bestämd form vilket innebär en hänvisning till något bestämt. Och orden är hämtade från Johannes som bara några versar före dessa Jesu ord har hämtat ett citat från Psaltarens 22 psalm där det står: "De delade upp sina kläder mellan sig och kastade lott om min klädnad. Det naturliga är att titta i resten av psalmen och vad hittar vi då? Jo, detta: "min tunga häftar vid min gom" ett tydligt uttryck för törst. Versen fortsätter: "och du lägger mig i dödens stoft. Ty hundar omger mig, de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter har de genomborrat." Men tänkte Johannes på denna psaltarpsalm när han stod där nedanför Jesu kors bredvid Jesu mor Maria? Jo, det gjorde han. För hur börjar psaltarens 22:a psalm? Den börjar så här: "Eli, Eli, Lema Sabachtani. Min Gud, min Gud varför har du övergivit mig?"
"När Jesus hade fått det sura vinet, sade han: "Det är fullbordat". Och han ropade med hög röst: "Fader, i dina händer lämnar jag min ande." När han hade sagt detta, böjde han ner huvudet och överlämnade sin ande."
AMEN
 
 
 
 
 
 


 
 

Karl-Gunnar Svensson


Tillbaka
 

Jag har skrivit en bok som heter: "Varför? Funderingar om svar på svåra frågor?" Läs den här på Internet!!!