VANDRA MEDAN NI HAR LJUSET
Jesus stod där mitt ibland folket strax före påskhögtiden
och sa att han var Messias, det ljus som profeten Jesaja talat om. Nu gav
han dem sista möjligheten till omvändelse medan han var ibland
dem. "Ännu en kort tid är ljuset bland er. Vandra medan ni har
ljuset, så att mörkret inte övervinner er. Den som vandrar
i mörkret vet inte vart han går."
Han hade gjort många tecken och under. Ändå hade
folket svårt att tro på Honom. Viljan saknades. Viljan att
tro. Man diskuterade vem Jesus var. Motståndet mot Jesus nu dagarna
före påsk, var stort. De som kände sig dragna till Jesus
var ofta rädda för att visa det.
Somliga menade att Jesus i alla fall var en "rättskaffens man",
någon som man kunde lära sig något gott av. Men det fanns
kvar något i Jesu undervisning som väckte anstöt. Han sa
att Han var Guds Son, Messias, det ljus som lyser i mörkret och som
mörkrets krafter inte fått makt över.
Här ger Jesus dem en sista chans före sitt lidande och
sin död, att tro på honom. Han visar som han brukar göra,
hur det skall gå till. Det handlar inte om att diskutera fram, inte
om att tycka och ha åsikter, inte om att utgå från vad
man själv känner och tycker eller vad andra känner och tycker.
Det handlar istället om att våga följa med Jesus, ta honom
på allvar och våga lita på Honom trots allt. Därför
säger Jesus: "Vandra". "Vandra medan ni har ljuset, så att mörkret
inte övervinner er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han
går."
Men man hade inte vandrat med Jesus som är ljuset. Mörkret
hade tagit överhanden och de kunde därför inte se. "De kunde
inte tro" skriver Johannes om dem. Man får i vårt språkbruk
lätt uppfattningen att de inte heller kunde komma till tro, att de
helt enkelt inte hade förmågan. Men i grundtexten ser vi vad
som avses.
Tron kommer inte av vår förmåga att tro, utan på
om vi är villiga att ta emot Jesus. Tron är som ljuset, men vi
måste liksom ta emot ljuset för att det skall kunna lysa för
oss. Det är detta Jesus menar. De ville inte ta emot Honom, de vågade
eller ville inte lita på Honom, därför kunde de heller
inte tro. Vad de behövde var bara att ta emot Jesus och vandra med
Honom som är ljuset, då hade också fått förmågan
till att tro. Det var Jesus som var det avgörande. Utan Jesus blev
mörkret en vinnare. Det som gällde var: "Vandra medan ni har
ljuset, så att inte mörkret övervinner er. Den som vandrar
i mörkret vet inte var han går."
Så här var det på Jesu tid, så här är
det också idag.
Därför gäller samma ord idag som det gjorde när
lärjungarna blev lärjungar: det gäller att vandra med Jesus.
Ta sig tid och lust till att vandra med Jesus, möta Honom i gudstjänsterna,
i bönerna, i bibelläsningen och i gemenskapen med Jesu lärjungar
av idag.
AMEN
Karl-Gunnar Svensson
Jag har skrivit en bok som heter: "Varför?
Funderingar om svar på svåra frågor?" Läs den
här på Internet!!!