17 oktober
HEMMET
Att vara hemma är ett kännetecken för trygghet som
idag så lätt tappas bort. Hemmet hade ännu större
betydelse på Jesu tid och när vi hör dessa ord om Jesu
mor och hans bröder som ville tala med Jesus, märker vi tonen
i det hela. De ville att Jesus skulle komma hem. Markus berättar lite
utförligare om detta. Jesus hade varit lydig sina föräldrar
i allt, skrev Lukas. Men vid trettio års ålder hade han lämnat
hemmet, döpt sig av Johannes Döparen och bodde nu hos en fiskare
i Kapernaum som hette Petrus. Jesu mor och hans bröder funderade nog
på om detta verkligen var i sin ordning. Det var ju hemma han borde
vara, hos sin familj. Men Jesus visade med handen på sina lärjungar
och sa: ”Den som gör min himmelske faders vilja är min bror och
syster och mor.” Han var hemma hos sin familj, det var så han menade.
Jesus var aldrig emot hemmet, det var hans uppgift som inte var i hemmet.
Han var mycket noga vid sin korsfästelse att hans mor skulle bli väl
omhändertagen, att han bad lärjungen Johannes att ta hand om
Maria. Det blev också så att Maria, enligt traditionen, sedan
bodde i trygghet hos Johannes i resten av sin levnad. Vid ett annat tillfälle
ville lärjungarna visa bort barn, men Jesu sa: ”Låt barnen komma
hit till mig och hindra dem inte. Guds rike tillhör sådana som
de.” På den tiden värderades barn inte alls. Men Jesus visade
hur viktig hela familjesammansättningen är. Det är i hemmet
som den grundläggande tryggheten finns, i det hem som följer
vår himmelske faders vilja. Där finns en grund för vila
och frid, glädje och kärlek, omtanke och trygghet. Därför
måste vi vårda våra hem, våra äktenskap, våra
barn, föräldrar, släktingar och vänner. Det finns ingenting
i denna världen som kan ersätta detta. Men Jesus, som har lovat
att vara med oss alla dagar till tidens slut, Han är med oss i våra
hem och hjälper oss till allt gott och vi får lägga allt
i Hans händer.
AMEN
Karl-Gunnar Svensson
Jag har skrivit en bok som heter: "Varför?
Funderingar om svar på svåra frågor?" Läs den
här på Internet!!!