EN STRÅLE AV HIMMELSKT LJUS
Dagliga andakter


17 mars


 
 
 
                     Mark 7:24-30
ATT DRA SIG TILLBAKA
Jesus drog sig undan vid flera tillfällen, kanske främst för att be. Men också för att i ensamhet med lärjungarna undervisa dessa.
En gång blev han igenkänd av en kvinna som ville att han skulle bota hennes dotter. Men Jesus svarade inte. Vi vet inte varför Jesus betedde sig så här. Det kan vara så att Jesus helt enkelt är trött, han har dragit sig undan och här kommer en kvinna och är enträgen. Lärjungarna kanske har sagt till henne att hon får lugna sig, Jesus måste vila. Men hon envisas.
Det kan också vara så att Jesus undervisar sina lärjungar när hon kommer för att be honom om hjälp. Jesus svarar inte, det blir lärjungarnas uppgift att be henne vänta eller återkomma. Vi vet inte. Vi har berättelsen som pekar på två olika saker. Det ena är vikten att få dra sig undan och det andra är att inte ge upp. I denna berättelse går dessa två sidor inte ihop och Jesu tystnad är typiskt för det. Jesus har dragit sig undan och ger inte upp det. Kvinnan har ett angeläget ämne som hon är övertygad om att bara Jesus kan hjälpa henne med. Därför ger hon inte heller upp. Jesus berömmer henne för hennes starka tro och ger henne det hon har bett honom om.
Jesus vill visa oss att det är så viktigt att dra sig tillbaka någon gång då och då, att allt annat får stå åt sidan. Det är därför troligt att Jesus visade detta för sina lärjungar genom att ha dem med sig så att också de fick dra sig tillbaka. Det var säkert inte retreat de höll på med och satt där tysta och bara tittade på varandra. Förmodligen samtalade de, bad tillsammans, hade roligt, gjorde mat och gick. Tittade på bergen och dalarna i det vackra landskapet där de kunde se ut över gröna slätter ner mot det blå Medelhavet. De var för sig själva. Så vill Jesus också vara med oss, bara vara med oss precis som Emil och Alfred sitter tillsammans i Astrid Lindgrens saga och Emil säger: ”Du och jag Alfred, bara du och jag”.
Vi har glömt bort mycket av detta i vår tid. Vi har glömt bort att vara. Vi lär oss redan som små på dagis att livet handlar om att vara aktiv. Det viktiga på dagis t ex är inte att det skall vara barnpassning, det skall handla om pedagogik om aktiviteter. När vi frågar om folk idag frågar vi aldrig: ”Vem är du?” utan vi frågar: ”Vad gör du för något?” Idag handlar allt om vad vi gör och värdet på våra liv sätts ofta efter hur mycket vi gör, hur aktiva vi är. Ju mer desto bättre. Tiden räcker inte till, almanackan är full. Till och med fritiden är fulltecknad. Vi har inte tid för varandra, tid för att bara vara tillsammans och njuta av varandra.
Men Jesus lär oss att det är så viktigt att vara tillsammans att bara umgås utan några krav, att han till och med struntar i en kvinna som ber om hjälp. Vi måste återta detta förlorade fält i våra liv tillsammans med varandra och med Jesus. Också nu vill han bara vara tillsammans med oss. Vi har ordnade former för det här idag. Retreater är en sådan form, men också våra församlingsresor och samlingar är viktiga delar i våra liv där vi får bara vara tillsammans och dela gemenskap och bön utan några större krav. Men det allra viktigaste för oss är självklart våra gudstjänster där vi bara kan få komma och bara vara tillsammans med varandra och med vår herre och frälsare Jesus Kristus.
AMEN

 
 
 
 
 

Karl-Gunnar Svensson


Tillbaka
 

Jag har skrivit en bok som heter: "Varför? Funderingar om svar på svåra frågor?" Läs den här på Internet!!!