|
52 |
I julens timma |
Texten av kh i Tvååker, Bertil Nyman, 1979. Tonsatt 1980-08-06. Texten varsamt redigerad 2009 för att stämma taktmässigt. |
1. Å, kunde vi bara åter finna
julen, den som en gång vi mött.
Känna den, leva den, låta den åter få brinna
som innan allt blev slitet och nött.
2. Få stå där igen med ögon runda
undrande inför det som skett
natten då allting blev helt annorlunda
därför att Gud själv har för oss räddningen gett.
3. Och detta den verkligt svåra skuggan
sen ens tro blivit grumligt grå:
finnande tillvarons trögade fåra
den själens fullhet som blott
är till för de små.
4. Min Gud, låt i julens sena timma
fast jag går här så tung, disträ,
sist få en glimt av din fullhet förnimma,
så att jag människa blir,
ja, blir ned på knä.
Text: Bertil Nyman,1979